Vaknade i natt av att Måns hade falsk krupp, vilket innebär att det låter helt hemskt i luftrören!
Andning och host låter jätteäckligt, så Nils och jag bar in honom i vårt rum så vi kunde ha lite uppsikt över vår store pojke.
Så sömnen var inte den bästa i natt.
Idag skulle jag ju träffa Yllet-Agneta och plocka ut alla kläder, + hämta möbler, så det var lite svårt för mej att vara hemma.
Men han var i allfall hemma med mej på förmiddagen, sen körde jag honom till Nils och hans jobb, där fick ligga i deras soffa och vila.
Stackars barn! men ibland kör det bara ihop sig.
Men han hade blivit VÄL omhändertagen av Nils och hans kollegor, de hade byggt upp väggar runt soffan och bjudit på mcdonalds, spelat hur mkt data han ville, fått pyssel, pennor och papper och haft det bra!
När jag var liten och jag var sjuk kom det hem en HEM-SAMARIT, det var väl från kommunen eller nåt.
Som liksom måste ingått i dagis-avgiften (heltids dagisbarn som jag var, inte ens när jag var sjuk kunde mina föräldrar vara med mej :) inte undra på att man är lite galen).
Nåväl, en hemsamarit kom hem, en helt okänd människa.
Jag kom iallafall ihåg att jag tyckte det var skit-kul, ngn som lekte konstant hela dagen med mej och var snäll, det kom jag ihåg.
Men idag...hade man ju inte vågat släppa in en vildt främmande människa som tog hand om ens sjuka barn.
Jag själv, träffade iallafall Agneta och vi gick igenom alla kläder och sommar-kollektionen m.m., körde bort det till Monbijougatan, där vi ska plåta imorgon.
Måns är bättre nu, men får följa med Nils imorgon igen men det tycker han nog är kul.
Och jag ska fota hela dagen med Yllet katalogen.