Söndag 17/12

Denna dagen går oxå till Historien......ja, min egna Johannas historia.
Morgonen och kvällen gick lugnt tillväga och enligt mina planer.
Men däremellan.....
Enda dagen man e ledig har man ju en massa "MÅSTEN" liksom.
Baka värsta bak-uppsatsen någonsin, bädda rent, stryka, handla, sy och sen ta in julgranen och pynta den osv...
Började med saffransdegen och det gick bra...
Maschmallows-snöbollarna gick oxå smidigt.
Sen skulle jag då baka min Farmors kända VANILJHORN! började mixa de skållade mandlarna...

-Faan, mandlarna fastnar hela tiden i mixen!
Försökte lirka ut en del mandel-gegga med mitt vänstra pekfinger.
-AJ! jag råkar visst MIXA medans jag har pekfingret i!
-OJ! det kanske bara blev ett litet jack!
-shit! blodet sprutar och köttslamsor hänger ut ur fingret! 
-NEJ! på 2 ställen dessutom!
Jag börjar svettas och känner mej svimfärdig.
-Var e Kalle o Ingrid! bra, Kalle kollar visst på barnförbjuden film och Ingrid sover.
Blodet forsar och degen blir rosa....
Ringer INGA och läkar-akuten.
Får sätta mej ner för jag vitnar i ansiktet och mår illa och nu svimmar jag, nästan.....
INGA sätter sig i bilen (Min lilla Skärgårsdoktor) och kör fortare än fortast hit!
(Nils och Måns e på Biltema, köper julgransbelysning UTAN mobil).
Läkar-akuten säjer att man inte syr fingrar men jag måste ligga ner ifall jag svimmar.
Inga kommer och lägger om fingret.
Jag blir Jättechockad och blir jätteledssen och Tacksam över hennes hjälpsamhet.
Usch, det var JÄTTE-länge sen jag grät men nu gråter jag  jättemycket.
Inga säjer att jag måste kolla upp det iallafall imorgon (hon tycker jag ska sy) så jag kanske får äta pencillin.
Jag tänker att jag kanske kommer förlora fingret och att alla "artärer" och senor eller vad det heter går av och att jag inte komma ha ngn känsel eller kunna böja det.
Det var verkligen JÄTTE-hemskt!
Till och med "läkar-akutens" läkare ringde tillbaka senare för att höra hur det var med mej......
VET att Nils kommer säja:
-DET E TYPISKT DEJ, JOHANNA!
och JAG VET att det e typiskt mej (har ärvt sånt ifrån min pappa).
Men har man bara en dag att fixa så stressar man lite........
TACK INGA!!!! du är en Ängel!

Nils kom hem och lussekatts-degen som nu jäst i 3 timmar fick jag baka ut med en hand.
Men de blev goda!
Bakade nya Vaniljhorn som Måns slukade (inte alla).
För allt ska fraktas till Kalmar i Jul.

Nils tog in granen.....
Det e då TYPISKT han!!! säjer jag då.
Det ska då vara en man som köper en julgran!!!!
Den största av de största granar har vi nu!
Den e så stor så vårt vardagsrum ser "fjuttigt" ut.
Och Pappan i huset får sätta i stjärnan (vår tradition), så det gjorde Nils.
Nu har vi pyntat den i GULD.
Jag har även en traditon att köpa en Georg Jensen juldekorationer som jag hänger i granen, (alltså för sådär 100 kr, HALLÅ! jag e ju inte jätterik!!!!).
Så nu har jag 3 styckna, kanske innan jag dör har jag hela granen full med guld-gerog-jensen grejer, som barnen kan ärva.

Nu ikväll har jag ändå bäddat rent i ungarnas rum (obs! med en hand), och livet flyter på som vanligt efter min lilla olycka!
Och...jag har strykt och sytt upp Ingrids klänning.
Men Nils skalade iallafall poatisarna till barnens kvällsmat.
Vi 2 åt Ceasar-sallad.
Just nu har jag ingen känsel över huvudtaget på pekfinger-toppen, men Inga sa att jag nog skulle tappa den!........


Kommentarer
Malin

Ja vilken dag tur att du har en Inga ge henne en kram från mig och tacka för att hon räddade super kusinens lilla finger. Inte peta mera i mixern det är inte bra.

Ajabaja Alfons Åberg...

2006-12-17 @ 22:01:05
Malin

Kan du inte lägga upp ett kort på den blodiga mixern och på fingret... Nej jag skojade bara men jag skrattade faktiskt lite när jag läste. Humorn den försvann ju inte med fingret. Krya på dig och tat lungt så du inte får infektion. kram igen

2006-12-17 @ 23:23:27
Frida Bergkvist

Neeeje, stackars stackars dig i julstöket. Skit i vem faan som brukar göra det ena och det andra, att det är typiskt dig alltså. Jag känner ingen som är så duktig och sjukt ambitiös som du, och som älskar din familj så fantastiskt mycket trots att du får slita så mycket för de bortskämda änglarnas skull!!!! Detta var du INTE värd. Jag beundrar dig för att du orkar så mycket och det har jag alltid gjort. Det enda tråkiga med att vara stressade trebarnsmorsor i var sin del av Skåne, är att vi nog får rikta in oss på att ses lite mer frammåt pensioneringen, och när blir den, om det skall fortsätta så här? Många kramar och julhälsningar från Frida.

2006-12-18 @ 01:07:48
cissi

Jah, ser fram emot att ta ett snack ngn gång över en kopp kaffe och ROSA vaniljhorn. Näää, skämt å sido, stackars, stackars dig! Hoppas det känns lite bättre nu! OBS Nu Måst du tänka på dig själv och låta handen vila i alla fall lite.

kram o god bättring!
Cissi

2006-12-18 @ 18:36:53


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0